Hejsan! Denna blogg kommer att handla om mig, min panikångest.Jag är 28 år, tre barn alla under fem år. Ska snart gifta mig efter att ha varit ilag med karln i tio underbara år :)För 5 månader sen fick jag min första panikångest attac. Det sprang i hela kroppen, hyperventilering o dödsångest, kvävnings känsla.Äter nu medicin mot skiten, känner att dosen är för låg..Som person tävlar jag mot mig sj hela jla tiden. Det spelar ingen roll om det handlar om tvätten, städa huset. Jag är inte klok stressar som en dåre och då har jag inte ens ett jobb.. Blir välldigt less på mig själv när jag sätter igångMåste hoppa in i duschen o varva ner. Springet i kroppen ökar och det är inte bra. Kramar!